påträffa

Ruotsi

Verbi

påträffa (1)

1. tavata, kohdata, törmätä jkh/jhk
2. passiivissa: påträffas esiintyä, elää, olla

   Dessa djur påträffas bara i regnskogar.

   Näitä eläimiä esiintyy vain sademetsissä.

Taivutus

Taivutus – påträffa
Persoonamuodot
muoto	aktiivi	passiivi
preesens	påträffar[luo]	påträffas
imperfekti	påträffade	påträffades
supiini	påträffat	påträffats
imperatiivi	påträffa	–

Nominaalimuodot

• aktiivin infinitiivi: påträffa
• passiivin infinitiivi: påträffas
• aktiivin part. prees: påträffande[luo]
• passiivin part. prees: påträffandes
• part. perf.: yl. påträffad, n. påträffat, määr./mon. påträffade

Etymologia

på- + träffa

Aiheesta muualla

• påträffa Svensk ordbokissa SO:ssa (ruotsiksi)