förfalla

Ruotsi

Verbi

förfalla (epäsäännöllinen)

1. (liiketoiminta) erääntyä, langeta maksettavaksi
2. (oikeustiede) raueta

   Besvären har förfallit. – Valitus on rauennut.

3. taantua, huonontua, rappeutua

Taivutus

Taivutus – förfalla
Persoonamuodot
muoto	aktiivi	passiivi
preesens	förfaller	förfalls, förfalles
imperfekti	förföll	förfölls
supiini	förfallit	förfallits
imperatiivi	förfall	–

Nominaalimuodot

• aktiivin infinitiivi: förfalla
• passiivin infinitiivi: förfallas
• aktiivin part. prees: förfallande
• passiivin part. prees: förfallandes
• part. perf.: yl. förfallen, n. förfallet, määr./mon. förfallna