ifrågaställa

Ruotsi

Verbi

ifrågaställa (2)

1. (vanhahtava) kyseenalaistaa

Taivutus

Taivutus – ifrågaställa
Persoonamuodot
muoto	aktiivi	passiivi
preesens	ifrågaställer	ifrågaställs, ifrågaställes
imperfekti	ifrågaställde	ifrågaställdes
supiini	ifrågaställt	ifrågaställts
imperatiivi	ifrågaställ	–

Nominaalimuodot

• aktiivin infinitiivi: ifrågaställa
• passiivin infinitiivi: ifrågaställas
• aktiivin part. prees: ifrågaställande
• passiivin part. prees: ifrågaställandes
• part. perf.: yl. ifrågaställd, n. ifrågaställt, määr./mon. ifrågaställda

Etymologia

i + fråga + ställa